Varje år röstar Svenska Örtasällskapet fram Årets ört, som presenteras på Trädgårdsmässan i Älvsjö i slutet av mars. Läs om de nominerade örterna och rösta på din favorit.
De nominerade örterna 2026 är: brunört, daggkåpa, johannesört, kryddsalvia, vinterportlak. Nedan ser du nomineringstexterna. Du kan även läsa mer om respektive ört i vårt Örtbibliotek – länk finns längst upp på sidan.
Brunört Prunella vulgaris
De engelska namnen är “Self Heal” (självläkande) eller “Heal All” (läker allt). Trots att Brunörten värderas högt utomlands och är mycket vanlig hos oss (ofta i gräsmattor i våra trädgårdar!), känner få till den här.
25 cm hög. Vackra lila blommor sitter på en brun blomställning, bladen parvis motsatta. Ibland är Brunört krypande om den växer i en gräsmatta som klipps.
Brunörten anses vara bakterie- och virusdödande, leverstödjande, ha en antiinflammatorisk verkan och vara en stark antioxidant. Invärtes kan den hjälpa vid infektioner i halsen, vid mag- och tarmbesvär, högt blodtryck, yrsel, diarré och invärtes sår. Utvärtes används örten för att påskynda koagulering vid blödningar (starkt sårläkande), lindra huvudvärk, vid hemorrojder och mun- och genital herpes. Mycket intressanta studier pågår då aktiva ämnen i örten verkar kunna förhindra spridning och förgöra en rad olika cancerceller.
I köket passar skotten och bladen finhackade i kryddsmör, soppor, dressing och sallader. De individuella blommorna förgyller alla sorters rätter som bakverk, desserter och drinkar som ätbar dekoration. Hela blomställningar blir ett gott te med viss sötma som dricks varmt eller kallt.
Daggkåpa Alchemilla vulgaris
Daggkåpan är vildväxande och flerårig. Den växer både i fuktiga områden, i buskage, på ängar och på torr, skuggig skogsmark. I bladens mitt bildas under natten en stor droppe av överskottsvatten som pressats ut ur bladens spetsar, alltså inte dagg som man tidigare trott. Alkemister trodde att droppen var magisk och kunde användas för att skapa guld.
Växtens höga halt av garvämnen gör att ytspänningen blir hög. Garvämnet i daggkåpan verkar sammandragande och läkande och har använts som plåster och till sårsalvor. Daggkåpan har använts som en kvinnoört i årtusenden. Vetenskapen har ännu att kunna fastlägga exakt varför. Men empirin talar sitt tydliga språk, tills vetenskapen kommer ikapp.
Etablerade plantor kan delas vår eller höst. Daggkåpan drabbas sällan av sjukdom eller ohyra. Släktet har ca 250 arter, varav 24 förekommer i Sverige. Späda blad har milt bitter eller sträv smak och kan rivas i småbitar i sallader. Man kan steka bladen i smör. Bladen användes av samerna i renmjölk. De har använts torkade och smulade i brödbak.
Johannesört Hypericum perforatum
Johannesört är en växt som finns vilt ofta vid vägkanten. Den har förr ansetts som mycket magisk och spännande då det kommer som en röd blodsdroppe när man klämmer den gula knoppen mellan fingrarna.
Olja med johannesört kan användas som lindrande medel på blåmärken, brännskador och värkande leder. Men man ska inte vistas i solen om man smörjt sig med oljan.
Johannesört har en antidepressiv effekt. En substans i blommorna, hyperforin, anses stärkande på nervsystemet. Koncentrationen stärks samtidigt som man blir lugnare. Dock har det visat sig att den kan ta bort effekt av annan medicin, så detta bör man kontrollera med sin läkare.
Blomknopparna används som brännvinskrydda och färgar brännvinet djuprött. Brännvinet har fått namnet hirkum-pirkum, som är en förvrängning av det vetenskapliga namnet. Knopparna har även använts som ersättning för humle vid bryggning av öl.
Kryddsalvia Salvia officinalis
Kryddsalvia är en 30-70 cm hög, flerårig halvbuske. Bladen är avlånga, grågröna och motsatta- De sitter ofta kvar över vintern. Blommorna är ljuslila eller blåvioletta och kommer i juni-juli.
Salvian kom till Norden under tidig medeltid och det finns mängder av berättelser och myter om den genom tiderna. Det latinska ordet salvare betyder bota, rädda, läka och den ansågs som den kanske allra värdefullaste av alla botande läkande växter.
Salvia passar bra till feta rätter och i pastasåser, samt i örtsalt. Smaken är kraftig och bör användas med försiktighet.
Den har använts som läkeväxt i tusentals år och sågs under antiken och medeltiden som ett universalmedel. Den verkar lugnande, kramplösande, antiseptisk och blodsockersänkande. Olja från salvia har använts i aromaterapi och inom parfymindustrin. Den är även en bra bi-, fjärils- och humleväxt.
Vinterportlak Claytonia perfoliata
Vinterportlak (eller -portulak) kallas även gruvsallat och är en god och supernyttig men inte så känd bladgrönsak som borde odlas mer. Portlak är en gammal kulturväxt som använts i det skandinaviska köket sedan medeltiden, den är även vanlig i tex libanesisk matlagning. De små runda bladen är både saftiga och krispiga, syrliga med nötig smak, och även de små vita blommorna är ätliga. Portlak är jättegod i sallat, ensam eller med andra blad – av vissa ansedd som den godaste bladgrönsaken! Den kan även wokas eller stuvas ungefär som bladspenat.
Portlakbladen är rika på antioxidanter som höga halter av A- och C-vitamin och dessutom, vilket gör den unik, fettsyran Omega 3 – perfekt för den som inte gillar fisk!
Vinterportlak är tålig och kan både vintersås för tidig skörd och sås på sensommar/höst – ända fram till frosten! Den kan växa fram till jul så länge det inte är sträng ihållande köld. Den sprider sig lätt och självsår sig villigt, men är lätt att skörda med sitt ytliga rotsystem. Portlak kan gärna odlas tillsammans med andra växtslag, t.ex. kål och mangold, utan att konkurrera om näring och vatten.
Här nedan kan du rösta på din favorit till Årets ört. Det går även att rösta i Svenska Örtasällskapets monter på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i Älvsjö. Röstningen är öppen till och med lördag 28 mars och vinnaren tillkännages på söndag 29 mars.
